....så länge har han funntis i våra liv! Vår underbar ljuvliga Caspian. Men jisses vilken back to reality check man fick slängt i ansiktet då. Sömnbrist, oro och otillräcklighet! Hur finns man till för två barn så att det känns gott i hjärtat? Just nu tar lilla bebis sin mamma i stort anspråk och fantastiska Elliot får ofta stå bredvid. Jag vet att det blir bättre och jag vet att det inte skapar trauma för resten av hans liv , men mitt hjärta ömmar så för båda pluttar...
Snart är våren här och jag längtar stort. Mer ljus och mer värme, grönt och så småningom färger. Sen vet jag också att med våren kommer rutiner och mer koll på tillvaron...och förhoppningsvis lite mer sömn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Respons är alltid kul, speciellt från en som du!