Skräcken!

18 Januari........18 JANUARI !!!!! Då har jag gått två veckor över tiden och är garanterad en förlossning. Det är så ofattbart och skrämmande långt borta! Om jag fortfarande ruvar vid den tiden kommer jag med största sannolikhet vara ett mentalt vrak, grinar vid bara tanken på det! Längtan efter förlossning nu har totalt tagit över och tyvärr förstört denna jul, och det blir jag också ledsen över , usch och fy, mina känslor löper amok med mig. Maken är också less och otålig, vilket muntert gäng liksom. Inget är som väntans tider..bah!

Julen knackar på...

...och jag tycker att den känns totalt oviktig i år. Det enda som jag längtar efter är den stora dagen då plutt ska ut. Elliot är ju rätt så liten fortfarande och har inte riktigt greppat charmen med just julafton och det känns rätt så skönt ifall det nu skulle sätta igång just den dagen. Nästa år lär det vara annorlunda!

Vi får lite vänner på besök på julafton, äter lite julmat och kollar Kalle Anka, men mest av allt hoppas vi på att få ringa dem och ställa in kalaset för att vi måste till förlossningen...;-))

God morgon!

Lite frulle innan förskolan. Utanför fönstren bästa underhållningen i form av plogbilen.

Vecka 38 (37+3)

Känner hur tröttheten tar över min kropp, hade sådan energi i början på gravledigheten som nu plötsligt sinat. Klockan nio lämnar jag Elliot till förskolan på morgnarna, sedan går jag hem, äter frukost och sover. Brukar vakna vid tolv och hinna med disken, lunch och lite annat plock, sedan hämtas vår stora bebis klockan två.

Idag hade Elliots kusin Adam födelsedagskalas på eftermiddagen. Ett helt gäng firade den fantastiska treåringen med Blixten Mc queen tårta och godis. Vi var två gravida och tre föräldralediga kvinnor som tagit med oss alla våra busungar till kalaset. Ljudnivån var hög men vad gör väl det när man ser hur kul kidsen har det :-)

I magen händer inte mycket. Bebis är livlig som tidigare och trots att det faktiskt är 17 dgr till beräknat datum är både jag och maken ruskigt trötta på gravidmage nu. En liten fis är vad vi vill ha här hemma nu...punkt slut.

Nehepp!!

Det bara avstannade och nu är vi tillbaka på ruta ett, såååå besviken! Det trista är att min lilla gravidledig bubbla spräcktes. Jag var så nöjd och harmonisk av att bara få vara hemma, pyssla, baka, vila, leka med Elliot etc. Allt det har ersatts med frustration över att bebis inte kommer!! Vill ha knytet här nu... Hoppas att jag om några dagar nollställts och ställer in mig på 4 januari som det var tänkt istället!

Vecka 36 +6

Inatt drömde jag att det gjorde rejält ont i bebismage...ända tills jag vaknade och insåg att jag hade värkar på rikigt! I två timmar pendlade jag mellan att ha en minuts rejäla värkar a là flås var sjätte minut till att ha mer lindriga smärtsamma sammandragningar. Somnade till sist i soffan framför nån gammal sjuttiotalsserie. Vid sex på morgonen kom de tillbaka i ca en timme. Sedan har det varit rätt lugnt. Molvärk i rygg och mage samt ett hiskeligt springandes på toa. Ringde förlossningen på DS som nog trodde att det faktiskt var så att förlossningens startskott gått, dock kan det ta nån dag till innan det verkligen är dags. Så nu är det en pirrig väntan framöver...

Skulle praktiskt sett vara himla fint att föda i helgen eftersom min syster ä'r på visit och vi då har barnvakten hemma dygnet runt. Så nu hålls tummar och tår på alla vinklar och vrår....

Snälla rå!

Två dagar innan Elliots förlossning sattes igång fick jag ont i svanskotan. Idag kom samma smärta, precis som att nån gett mig en ordentlig lyckospark i ändalykten! Bebis håller nog också på att fixera sig ordentligt för med jämna mellanrum skär det till nedåt, nästan så jag mår lite småilla.

Hoppas ju lite smått på att det kanske är något på G. En bebis i mina armar nu gör absolut ingenting!! Är nu i vecka 37...

Söndagslugn

Maken och Elliot sussar lite mitt på dagen vila ,och jag sitter framför datorn med en kopp te och lite pepparkakor (nyåkers såklart, de bästa av dem alla!). E drog med sig lite förkylning från förskolan och är nu inne på tredje tempdagen, dock något mindre än de horribla 40 graderna han plågades av i fredags. Han vaknade strax före fem i morse och det var makens morgon....hehe, så nu sover de båda riktigt gott och jag känner mig för en gångs skull relativt utvilad!

Upplever att bebis är något lugnare sedan igår, känner med jämna mellanrum rörelser men det är inte lika hysteriskt akrobatiskt som innan. Får man hoppas att utrymmet nu är så begränsat där inne att det faktiskt kommer att bli lite lugnare framöver?!

Har på allvar börjat packa BB väskan nu. Hoppas innerligt på en decemberbebis och bara för det så går jag väl över prick 14 dgr....!

Njuter av den vintriga utsikten från köksfönstret och mumsar ännu en pepparkaka...tjing...

Skräckblandad förtjusning

Läser i diverse bloggar om alla bebisar som ploppar ut nu. Känner en sån där myslängtan efter min egen bebis i mina armar, men så i nästa stund landar verkligheten på mitt huvud och påminner om sömnlöshet och ömma såriga bröstvårtor. Tänk att det kan finnas så mycket gos och lycka jämte smärta och mental burnout. Ja ja, ser iaf JÄTTEMYCKET fram emot att hålla vår lilla tvåa i mina armar....så det så!!

Här spills ingen tid!

Nu har vi jul, här i vårt hus!

Lite gnäll!

Tog en liten extra titt på mig själv i spegeln idag...konstaterade sorgligt nog att jag förfallit. Har inte klippt mig eller tonat  manen på evigheter och jag är verkligen INTE snygg i skallen nu. Blek och grå nyans i ansiktet skär sig riktigt illa jämte min plötsligt uppkomna fruktansvärd dubbelhaka!! Gaahh, vad händer med mig?? Det enda positiva var att bakifrån ser jag inte ett dugg prego ut, har med andra ord iaf inte lagt till mig med ett praktarsle!! Plånboken blir ju dessvärre inte tjockare av att avlönas av försäkringskassan ,så what to do? Hade varit praktiskt med en hårfrissa till vän men de lyser tyvärr med sin frånvaro. Får väl helt sonika gå till billigaste frissan jag hittar och hoppas att det inte betyder att det bara jobbar stolpskott där......

Igår kväll och natt trodde jag att liten bebis hade EP-anfall eller liknande, det rör sig, sparkas, dunkas, hickas,knackas, spänner och krafsas. Snart kommer det ta mej tusan ut en bebis genom huden!! Och min stackars urinblåsa går det hål på snart, för att inte tala om ligamenten både här och där som just nu töjs till bristningsgränsen. Snälla snälla bebis lägg dig med huvudet ner och ligg där tills utgången öpppnas...TACK! Ska till barnmorskan idag och kollas upp. Känns som att vi tjatar samma samma varje gång. Jag: är inte min mage lite för liten,växer den verkligen som den ska? BM: Nej den är inte extremt liten och ja den växer som den ska! Jag: är det normalt med så aktiv bebis BM: Ja!

Får se om min extrema blekhet beror på lågt HB eller om jag helt enkelt måste införskaffa en foundation!

Idag är det som höres lite tungt......

33 veckor avklarade!

Är nu inne i graviditetsvecka 34. Har inte blivit lika stor denna gången. Gått upp en cirka 6-7 kg. Trots det känner jag mig tung, flåsig och väldigt ankig. Krabaten är fortfarande livlig och slår kullerbyttor för glatta livet. Tror dock att huvudet börjar söka sig nedåt för det sliter och smärtar väldigt i ljumskarna och blygdbenet emellanåt.

Nu förstår jag verkligen innebörden av begreppet "boa", jag boar som en vettvilling, städar, plockar, sorterar,organiserar, bakar,skriver listor, fixar och donar....you name it lixom!! Men det är så himla mysigt att vara hemma och ha tiden tiden och orken till att göra just det. Elliot går kortare dagar på förskolan nu och vissa dagar är han hemma med mig. Vi har det så kul ihop....älskar,älskar,älskar mitt lilla hjärta.

Längtar ihjäl mig tills förlossningen sätter igång. Vem är det som buffar runt i mig?

Aowe! (aj!)

Lilla skrutten i magen är en riktigt livlig en. Det görs kulerbyttor och buffas som bara den. Dessvärre vill denna lilla människa också stretcha mellan varven, och detta görs med stor iver med hårda tag mot min mage, gärna kring naveltrakten. Hujedamej va ont det gör, måste stanna upp i det jag gör och trycka tillbaka med min hand. Vill inte minnas att Elliot pysslade med sådana övningar. Ibland sparkas det också nedåt och då känns det ta mej tusan som att en fot ska ploppa ut mellan benen....inte skönt alltså! Trots det obehagliga så ä jag ändå glad över de livstecken jag får.

Har nu i veckan bytt jobb. Detta nya jobb har ett betydligt högre tempo än det tidigare och jag känner redan efter två dagar att rygg och ben värker och har sig. Magen känns också väldigt tung när jag pinnar runt, har ett behov av att ibland måsta "hålla i den". Peppar,peppar ingen markant ökning av sammandragningar visat sig ännu, men vi får väl se.

Niklas är på föräldramöte på förskolan och de måste vara diskussioner av något slag för så här länge brukar de aldrig hålla på. Hoppas det är något som leder till förbättringar iaf.

Nu dags för lite soffhäng framför TV:n....

På jobbet

Gravidstatus

Har nu vaggat mig fram till vecka 26 i graviditeten. Magen börjar bli mer än en svullen "jag kanske äter för mycket kakor" mage. Den är nu i vägen i de flesta situationer. Distalala extremiteter har börjat samla på sig alltmer vätska. På jobbet är det stödstrumpor som gäller nu, men vad göra med labbarna!!?? Lilla pysslingen buffar runt för fulla muggar och försöker sig på små utbrytningsförsök ibland...ajaj! Förutom mitt otroligt sköra mentala tillstånd vågar jag nog (peppar,peppar!) påstå att denna grav. hittils förflutit smidigt och smärtfritt. Dock börjar spänningsvärk i ryggen komma så smått och även sammandragningar har gett sig till känna.

Sex veckor kvar till havandeskapsledighet....längtar....

Höstmys

Idag har det varit riktigt ruggigt ute. Ville bara gömma mig inomhus men Elliot stackarn blev lite för rastlös , när inredningen hotades togs beslutet att det nog var bäst för alla med lite utelek. Så det blev ändå en blöt och lerig lövdans på gården och mamma var också rätt så nöjd, luft är ju alltid luft oavsett om den kryddas av regn eller sol!

Inomhus har vi spenderat mest i köket. Det har bakats både äppelkaka och pizza. Jättegott blev det och fulla av mjöl var vi när baket var över. Insåg att jag behöver jobba på mitt kontrollbehov när det gäller bak och matlagning. Med en tvååring som hjälpreda blir det aningens annorlunda men också betydligt roligare.

Imorgon hoppas jag på höstsol 

Storstädning

Nä men nu tror jag att vi dammar av bloggen och polerar upp den ett snäpp. Dags att inta tangentbordet och börja blogga igen. Är gravid med tvåan och en skön/stressig/kaotisk/myspysig föräldraledighet stundar. Vad är väl bättre att göra då än att dokumentera svenssonvardagen!

Skall när tid ges städa och fräscha upp här och sedan kör vi :-)