Skräcken!

18 Januari........18 JANUARI !!!!! Då har jag gått två veckor över tiden och är garanterad en förlossning. Det är så ofattbart och skrämmande långt borta! Om jag fortfarande ruvar vid den tiden kommer jag med största sannolikhet vara ett mentalt vrak, grinar vid bara tanken på det! Längtan efter förlossning nu har totalt tagit över och tyvärr förstört denna jul, och det blir jag också ledsen över , usch och fy, mina känslor löper amok med mig. Maken är också less och otålig, vilket muntert gäng liksom. Inget är som väntans tider..bah!

Julen knackar på...

...och jag tycker att den känns totalt oviktig i år. Det enda som jag längtar efter är den stora dagen då plutt ska ut. Elliot är ju rätt så liten fortfarande och har inte riktigt greppat charmen med just julafton och det känns rätt så skönt ifall det nu skulle sätta igång just den dagen. Nästa år lär det vara annorlunda!

Vi får lite vänner på besök på julafton, äter lite julmat och kollar Kalle Anka, men mest av allt hoppas vi på att få ringa dem och ställa in kalaset för att vi måste till förlossningen...;-))

God morgon!

Lite frulle innan förskolan. Utanför fönstren bästa underhållningen i form av plogbilen.

Vecka 38 (37+3)

Känner hur tröttheten tar över min kropp, hade sådan energi i början på gravledigheten som nu plötsligt sinat. Klockan nio lämnar jag Elliot till förskolan på morgnarna, sedan går jag hem, äter frukost och sover. Brukar vakna vid tolv och hinna med disken, lunch och lite annat plock, sedan hämtas vår stora bebis klockan två.

Idag hade Elliots kusin Adam födelsedagskalas på eftermiddagen. Ett helt gäng firade den fantastiska treåringen med Blixten Mc queen tårta och godis. Vi var två gravida och tre föräldralediga kvinnor som tagit med oss alla våra busungar till kalaset. Ljudnivån var hög men vad gör väl det när man ser hur kul kidsen har det :-)

I magen händer inte mycket. Bebis är livlig som tidigare och trots att det faktiskt är 17 dgr till beräknat datum är både jag och maken ruskigt trötta på gravidmage nu. En liten fis är vad vi vill ha här hemma nu...punkt slut.

Nehepp!!

Det bara avstannade och nu är vi tillbaka på ruta ett, såååå besviken! Det trista är att min lilla gravidledig bubbla spräcktes. Jag var så nöjd och harmonisk av att bara få vara hemma, pyssla, baka, vila, leka med Elliot etc. Allt det har ersatts med frustration över att bebis inte kommer!! Vill ha knytet här nu... Hoppas att jag om några dagar nollställts och ställer in mig på 4 januari som det var tänkt istället!

Vecka 36 +6

Inatt drömde jag att det gjorde rejält ont i bebismage...ända tills jag vaknade och insåg att jag hade värkar på rikigt! I två timmar pendlade jag mellan att ha en minuts rejäla värkar a là flås var sjätte minut till att ha mer lindriga smärtsamma sammandragningar. Somnade till sist i soffan framför nån gammal sjuttiotalsserie. Vid sex på morgonen kom de tillbaka i ca en timme. Sedan har det varit rätt lugnt. Molvärk i rygg och mage samt ett hiskeligt springandes på toa. Ringde förlossningen på DS som nog trodde att det faktiskt var så att förlossningens startskott gått, dock kan det ta nån dag till innan det verkligen är dags. Så nu är det en pirrig väntan framöver...

Skulle praktiskt sett vara himla fint att föda i helgen eftersom min syster ä'r på visit och vi då har barnvakten hemma dygnet runt. Så nu hålls tummar och tår på alla vinklar och vrår....

Snälla rå!

Två dagar innan Elliots förlossning sattes igång fick jag ont i svanskotan. Idag kom samma smärta, precis som att nån gett mig en ordentlig lyckospark i ändalykten! Bebis håller nog också på att fixera sig ordentligt för med jämna mellanrum skär det till nedåt, nästan så jag mår lite småilla.

Hoppas ju lite smått på att det kanske är något på G. En bebis i mina armar nu gör absolut ingenting!! Är nu i vecka 37...

Söndagslugn

Maken och Elliot sussar lite mitt på dagen vila ,och jag sitter framför datorn med en kopp te och lite pepparkakor (nyåkers såklart, de bästa av dem alla!). E drog med sig lite förkylning från förskolan och är nu inne på tredje tempdagen, dock något mindre än de horribla 40 graderna han plågades av i fredags. Han vaknade strax före fem i morse och det var makens morgon....hehe, så nu sover de båda riktigt gott och jag känner mig för en gångs skull relativt utvilad!

Upplever att bebis är något lugnare sedan igår, känner med jämna mellanrum rörelser men det är inte lika hysteriskt akrobatiskt som innan. Får man hoppas att utrymmet nu är så begränsat där inne att det faktiskt kommer att bli lite lugnare framöver?!

Har på allvar börjat packa BB väskan nu. Hoppas innerligt på en decemberbebis och bara för det så går jag väl över prick 14 dgr....!

Njuter av den vintriga utsikten från köksfönstret och mumsar ännu en pepparkaka...tjing...

Skräckblandad förtjusning

Läser i diverse bloggar om alla bebisar som ploppar ut nu. Känner en sån där myslängtan efter min egen bebis i mina armar, men så i nästa stund landar verkligheten på mitt huvud och påminner om sömnlöshet och ömma såriga bröstvårtor. Tänk att det kan finnas så mycket gos och lycka jämte smärta och mental burnout. Ja ja, ser iaf JÄTTEMYCKET fram emot att hålla vår lilla tvåa i mina armar....så det så!!

Här spills ingen tid!

Nu har vi jul, här i vårt hus!