Två dagar innan Elliots förlossning sattes igång fick jag ont i svanskotan. Idag kom samma smärta, precis som att nån gett mig en ordentlig lyckospark i ändalykten! Bebis håller nog också på att fixera sig ordentligt för med jämna mellanrum skär det till nedåt, nästan så jag mår lite småilla.
Hoppas ju lite smått på att det kanske är något på G. En bebis i mina armar nu gör absolut ingenting!! Är nu i vecka 37...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Respons är alltid kul, speciellt från en som du!