7 månader

Har en riktigt hangup på att Elliot inte kan sitta själv ännu. Vi tränar och tränar trots att jag innerst inne vet att när han är redo så sitter han oavsett träningsläger! Om han har en leksak att pyssla med sitter han fint och stabilt men så fort nåt distraherande dyker upp rasar han likt ett fyllo klockan tre på natten! Och sen det här med att krypa, alla frågar ihjäl oss som att det på nåt vis är avgörande för om han ska fortsätta leva. Elliot har dock likt många andra tagit sig egna vägar till att förflytta sig. Antingen snurrar han på magen så att han liksom glider runt, eller så rullar han runt. Jag riktigt ser hur han siktar in sig på ett mål och sedan på nåt knasigt rulligt och snurrigt sätt tar sig dit. Ljuvliga barn! Nu får man verkligen placera ögonen lite här och var för snabbt går det också. Han är nu sju och en halv månad och är lika livlig som han alltid varit.....tack gode gud för hoppgungan!! Oftast är han sprudlande glad och delar mer än gärna med sig av sina röstresurser, det hörs tydligt att han testar olika tonlägen och trots att öronen verkligen tar stryk vissa dagar så kan jag inte låta bli att le åt hans serenader! Väntar med spänning på nästa steg i hans utveckling....