Läste i en bok idag att när ens barn närmar sig sex/sjumånaders ålder så börjar sömnbristen och allt annat vardagsslitage ta ut sin rätt på föräldrarna, det är tydligen då det blir avgrundsjobbigt att genomleva dagarna! Jaha...då är det väl bara att sätta sig ner och vänta då!! Jag som trodde vi hade klarat oss genom den första skärselden...men icke! Å andra sidan lägger jag nog undan boken och tar en dag i taget oavsett om det brinner i knutarna eller om iskyla slagit till, och jag ska försöka plocka ut det gottaste ur varje dag och suga riktigt länge på det. En dag kan jag göra allt jag inte kan idag men då kanske jag inte heller kan göra allt jag gör idag......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Respons är alltid kul, speciellt från en som du!