Födelsedag

För 32 år sedan utsatte jag mina kära mor för ett 12-timmars förlossningsarbete, visserligen var väl EDA:n uppfunnen men hade inte riktigt hittat till kvinnokliniken på Umeå lasarett. Som tur var/är fanns/finns ju N2O även känd som förlossningsknark men mer känt som lustgas, och det hade iaf hittat till Norrland. Tack för det säger min mamma. Pappa var lite seg i knäna men hade ändå krafter att informera mamma om när nästa värk skulle komma via CTG:n, enligt min mor fanns just vid de tillfällena en önskan om att hans knän faktiskt skulle sega ihop rejält! Jag föddes som den första i min 3 manna syskonskara och enligt utsago föll den första snön samma dygn. Har alltid tyckt att den där 12-timmars resan måste varit outhärdlig och sett på min mamma som en riktig fighter, visserligen har jag inte ändrat mig i det avseendet, dock vill jag bara säga att jag jobbade i 15 timmar i ett förlossningsrum med att få ut lilla Elliot så med andra ord borde jag se på mig själv som en fighter as well! Men mamma är ju alltid bäst, henne kan jag aldrig mäta mig med......

Denna födelsedag hör väl kanske inte till den mest glamorösa i mitt liv. Elliot kunde inte hålla sig, så han vaknade klockan 04.00 och sjöng för mig i sin lilla spjälsäng. I en timma försökte jag ignorera men sen gick det inte....Tack Elliot, mamma uppskattar tanken!...Vid tolvtiden artade det sig, min vän J kom på besök med sina tjejer. Jag slängde ihop en äppelsmulpaj till kaffet och Elliot sov sig igenom hela besöket, sorry tjejer! Niklas ringde från jobbet och jag deklarerade att jag minsann inte tänkte stå vid spisen på min födelsedag så det blev hämtmat från thai:en. Efter maten försökte jag och Niklas se på en film men återigen fick Elliot bestämma och det blev ett NEJ! Han har upptäckt sin röst på ett otroligt charmigt sätt, alla tonarter skall testas och det nonstop av hans vakna tid. De höga tonerna hörs verkligen om man säger så....han ser så lycklig ut när han tagit i och skrikit sina glädjetjut men jisses vad våra öron får ta stryk. gode Gud, låt denna fas vara ultrakort!!

Det gula i mina öron är s.k. öronproppar och de är numer en del av mitt överlevnadskitt i vardagen!